Moskosels historia

Lite historia om Moskosel hämtat från nätet

 Moskosel

 42 km. N Arvidsjaur efter Europaväg 45.

 Moskosel är med sina 350 innevånare en av kommunens större byar. Här finns dagis, 9-årig grundskola, bibliotek, kyrka, tempererad utomhusbassäng, minigolfbana, camping, älgmuseum och ett rikt föreningsliv med bl.a. teaterföreningen kojfolket.

Byn ligger vacker på kullar och uddar omgivet av vatten. Här sammanflyter två sjösystem i det stora Moskoselet för att gemensamt i Abmoälven ta sej sista milen till Piteälven i norr. En utmärkt utblick över Moskoselstrakten och Piteälven får man från toppstugan och utsiktstornet på Erik-Larsaberget fem kilometer norr om Moskosel. Givetvis har detta varit en åtråvärd plats för bosättning sedan lång tid tillbaks. Den första man med säkerhet vet bodde här var samen Clement Mattsson (1703-91) men lika säkert är att han inte var först. Bland annat vid Malmesjaur finns gott om lämningar från stenålder. Mattsson bodde på udden

Moskesoen, nuvarande vallen. En ättling, Lars Clementsson och ytterligare en same, Sjul Sjulsson, insynade Moskesoen 1848. Redan tidigare hade Clementsson insynat udden bredvid, Barkonjunne, men sålt den vidare till Anders Larsson och Anders Lundqvist. Längre i söder, på Mörtudden, hade nybyggaren Samuel Nilsson Myrenius insynat nybygge 1833. Det var dessa samer och nybyggare som kom att grunda samhället Moskosel. Det strategiska läget med goda vattentransportmöjligheter gjorde Moskosel till en knutpunkt för skogsbruket i området och byn växte snabbt.

 Rallarmuseet

 En ytterligare knuff i samma riktning innebar inlandsbanan. I Kåbdalis norr om Moskosel blev banan färdigbyggd 1936 och året efter sker invigning. I och med att arbetet avslutades i dessa trakter så kom många rallare att bli kvar. Färgstarka personligheter med poetiska namn som Stora Öland, Kongo, Spader Knekt och Loos Lasse. Men mest mytomspunnen av alla var Långa David. En anekdot härrör sej från invigningen av inlandsbanan i Jokkmokk. En militär musikkår i uniform spelade och framför hotell Engelmarks entré stod två konstaplar för att tillse att endast bjudna gäster släpptes in till väntande förplägnad. 211 cm. Långa David var dock törstig och stegade fram. Han grabbar tag i de förskräckta poliserna med händer som kunde omsluta 78-varvare och lyfter undan dom med kommentaren; gå å ställ er bland de andra musikanterna.

 I Moskosels stationshus finns i dag ett Rallarmuseum som visar och berättar historien om inlandsbanan. Ett viktigt kapitel i kommunens utveckling. Här finns också ett Rallarcafé för resande och andra besökare. Ofta bjuds det även på levande musik och en och annan teaterföreställning.

 Argåive

 Föreningen Moskosels Rallarmuseum förvaltar även Nils Johan Larssons dalplats på berget Argåive´s nordvästsida, ca 1 mil från samhället. Den består av bostadskoja, stall och tjärdal från sekelskiftet 1900. Byggnaderna och tjärdalen har restaurerats och är i dag byggnadsminnesförklarade. Tjärframställning har en lång tradition i inlandet och var fordom en av våra största exportprodukter. Dalplatsen vid Argåive ger en god inblick i dåtidens arbets och levnadsförhållanden.

 Broar

 Vad gäller broar tänker vi kanske i första hand på funktion och inte på estetik och kulturhistoria. Moskoselstrakten har dock två riktiga rariteter på brofronten. Den ena är den grönfärgade bågbron över Piteälven längs Europaväg 45. Allmänt kallad för Burmabron då den byggdes när Burmakriget pågick 1945. En numera pensionerad skönhet men väl värd en fotvandring. Inte minst för den ståtliga älvens skull.

 Den andra bron är ännu äldre men fortfarande i tjänst. Den kombinerade väg- och järnvägsbron över Piteälven längs inlandsbanan faktiskt en ännu större raritet än Burmabron. Den här typen av fackverksbroar är numera sällsynta och här finns en i originalskick från 1934. Dessutom fortfarande i bruk. Upplevs kanske bäst genom ett kupéfönster.

 Clara Persson

 Bland många färgstarka personligheter i norra kommundelen väljer vi att nämna barnmorskan Clara Persson f.1897. Hon hjälpte mängder med Moskoselsbor till världen och fick med tiden medalj för 25 år i humanitetens tjänst. Hon var även en tidig sexualupplysare och besökte bland annat skogsarbetarkojor för att informera om kondomer och kvinnors hälsa. Något som vid den tiden väckte en viss uppmärksamhet. Inte minst hos Elise Ottosen-Jensen som berömmer Clara för hennes arbete i sin biografi.

 Naturruta

 Piteälven. En av våra orörda Nationalälvar och numera Natura 2000 område. Pärlan heter Trollforsen med vandringsleder i dramatisk och naturskön miljö. Följ väg upp efter älven på norra sidan.

 Erik-Larsaberget 5 km norr om Moskosel med urskogsartad barrblandskog i blockrik terräng. 400-åriga tallöverståndare och gott om rödlistade arter. Väg österut från E45 ca 3 km. norr om Moskosel. Vandringsled till norra toppen med stuga och utsiktstorn.

 Slengmyran 10 km i syd-sydost. Klass 1 våtmark i länsstyrelsens inventering. Rikt fågelliv och den märkliga Grodkällan. Spångad led från Häggsjölidvägen efter vägen mellan Lomträsk och Auktsjaur.

 Nilasjokks Naturreservat 20 km i nordväst med samen Nilas Bengtssons nyrestaurerade 1700-tals viste i storslagen tallurskog. Kör vägen på södra sidan Piteälven mot Jäkna. Ta avtagsväg västerut vid Trollberget. Vägen leder in i reservatet.

Gardevare 7 km i nordost med granurskog och sällsynta rödlistade arter som aspgelelav och doftticka. Kör mot Ljusträsk, sväng norrut efter 6 km.

 Reivo Naturreservat 12 km i sydväst. Kommunens största reservat med bland annat vandringsleder och stort brandfält från 60-talet. Avtagsväg västerut från E45.

 Mer att läsa hittar du på denna sida: Arvidsjaurs Natur & Kultur Guide

www.arvidsjaurnaturochkultur.se